Hur ska vi höja läraryrkets status?


Status är ett komplicerat och känsligt begrepp. Vilka yrken har högre eller lägre status? Det finns många yrken som är viktiga och nödvändiga för vårt samhälle som varken har hög lön eller hög status.

När Ylva Ulfsdotter Eriksson, för sin doktorsavhandling Yrke, Status & Genus, bad folk rangordna 100 yrken i förhållande till status hamnar gymnasielärare, grundskollärare och förskollärare så långt ned som på 44:e, 52:a respektive 65:e plats.

Det är ett faktum att lärarnas status har sjunkit de senaste 40 åren samtidigt som löneutvecklingen har bromsat.
När man skulle fastställa riksdagsmännens ersättning 1966, utgick man från en gymnasielärares lön som rimlig grund. Idag tjänar en riksdagsman ca 53 000 kr i månaden och en gymnasielärare ca 26 000 kr. Idag har lärarna sämst löneutveckling inom hela den offentliga sektorn.
Det är uppenbart att någonting har hänt och att något behöver förändras.
Frågan är vad och hur?

Gleerups entree förde frågan om läraryrkets förlorade status vidare till våra två förbundsordföranden, till Stockholms skolborgarråd samt till två stycken lärare. Vi har fått mycket intressanta och tänkvärda svar. Läs intervjuerna!

Här kan du läsa andra intressanta inlägg i debatten

Eva-Lis Sirén, ordförande i Lärarförbundet

Metta Fjelkner, ordförande Lärarnas Riksförbund

Lotta Edholm (fp), Stockholms stads Skolborgarråd

Niklas Bremler, gymnasielärare, Stockholm

Christina Hjerdt, förskollärare, Göteborg